fredag 14 november 2008

.

Kärlek till en främling, så gränslös och fantastikst villkorslös.
Likt en antikrist som blir frälst.

Och som du rörde vi mig.
Som att min hud var som spunnet socker,
som attt du var rädd att jag skulle brytas och falla sönder i dina händer.

Så lätt och så svagt, men det var endå så mäktigt och kraftfullt
att jag förlorade allt.

Helt utan kontroll och fattning.
Du gjorde mig maktlös och fullständigt förlorad.

2 kommentarer:

Anonym sa...

You inspire me, honey! Och du är en sån fjant... min älskade fjant! Nu tar vi både och! <3

Tirré sa...

Du är för helt otrolig...